Stora Societetshuset Stora Societetshuset är den byggnad som inrymmer restaurang, bar och salonger. År 1913 byggdes detta hus, av allt att döma eftersom trycket kring umgänges- och societetslivet på Loka Brunn var hårt runt sekelskiftet. Tilläggas kan att motsvarande byggnad på exempelvis Sätra Brunn inte tillnärmelsevis uppvisar samma storlek och elegans. Byggnaden är ritad av arkitekt George Ringström, född i Filipstad, som enligt Svenskt konstnärslexikon bland annat utförde inrednings- och dekorationsarbeten i det nya Operahuset i Stockholm åren 1891-1897. Societetshuset är en mycket välbevarad och typisk jugendbyggnad. Vid den här tiden hade man tröttnat på 1800-talets nystilar, exempelvis nybarock och nyrokoko, som var upprepningar av äldre tiders stilar, men ofta också dåliga kopior utförda i imiterade material. Jugendstilen sökte sig tillbaka till de äkta materialen och man arbetade mycket med växtornamentik. Man har tagit till vara en del utsmyckningar som fanns i den gamla Biljardbyggningen. Framstycket på den öppna spisen i Doktorssalongen kommer därifrån. Den rika stilblandningen av möbler i salongerna är typisk för tiden och så har det förmodligen alltid sett ut. Möblerna utgör en exposé över de möbler som skänkts eller lämnats kvar av förmögna brunnsgäster genom åren. Stora Societetshuset var endast avsett för A-klassens brunnsgäster. Här musicerade man, dansade, drack kaffe och stiftade nya bekantskaper. Kurortens societetssalonger utmärkte sig genom århundradena bland annat av mödrar och ogifta döttrar på jakt efter ett passande parti. Det är nog inte utan anledning som kurorterna kallades för kärlekens casinon. För att få tillträde till de olika societetssalongerna betalade man en avgift. Man ”bestämde” alltså själv vilken klass man önskade tillhöra genom att erlägga olika avgifter. Utfattiga ättlingar kunde däremot få sin avgift subventionerad för att slippa beblanda sig med andra- och tredje klassens brunnsgäster. Lokasalen Lokasalen är den inre matsalen i Stora Societetshuset. Under de första årtiondena av brunnens tillvaro, alltså i mitten av 1700-talet, ombesörjdes mathållningen av traktörer, men endast för de välbeställda gästerna. När det gällde deras tjänare samt de fattiga var det oftast brunnsmästaren och dennes fru som skötte bespisningen. De gäster som förfogade över egna gårdar eller hus hade givetvis självhushåll. Så förhöll det sig långt in på 1800-talet. Vid de kungliga besöken åren 1761-1762, när kung Adolf Fredrik med familj, hovet och halva riksdagen vistades här, fick ”kungligheterna med svit inta sina måltider i ett stort, på brunnsgårdens södra del uppslaget tält”. Därför kom det redan år 1768 igång diskussioner om uppförandet av en matsalong för ståndspersoner, men kassan var tom och planerna lades på framtiden. Strax därefter donerade dock bergsmannen Petter Dahlberg en tomt och på 1770-talet kunde man uppföra Matsals- och Konversationsbyggningen, nuvarande Lokasalen. Det glamorösa brunnslivet blev alltmer populärt för societetsfolket och redan i början av 1800-talet var Matsalongen otillräcklig. Då utfärdade baron Gustaf Filip Wennerstedt, ägare till Wennerstedtska gården, numera Bondeska huset, ett upprop där brunnsgästerna uppmanades att lämna bidrag till en Biljardbyggning, där ett biljardspel kunde uppställas samt tillika begagnas av dem vilka under spelpartiet önskade nyttja tobak. Detta upprop gav god effekt och snabbt flöt 500 riksdaler in i brunnskassan. Bygget kostade dessvärre mer än så och brunnen var tvungen att låna 1 800 riksdaler för att projektet skulle kunna genomföras. År 1806 stod emellertid Biljard- och Konversationsbyggningen färdig. Den låg på den plats som idag finns mellan Stora Societetshuset och Kungsbyggnaden. Huset revs år 1912. År 1933 byggdes Stora Matsalen. Den var avsedd för A-klassens gäster. B-klassen fick då flytta in i Lokasalen. I samband med denna ombyggnad flyttades matlagningen från Kungsköket till ett kök i närheten av matsalen. Det var först år 1982 som Lokaköket fick sin nuvarande placering i anslutning till matsalen. Lilla Societetshuset Detta är det gula putsade stenhuset som ligger intill hotellreceptionen. Huset byggdes år 1914 och ritades av arkitekt George Ringström. Här finns en konferenslokal med vackra kurbitsmålningar i taket, utförda av Valdemar Bernard. Han har även snidat landskapsblommorna på verandans pelare. Kungsbyggnaden Med ena långsidan mot innergården vid Stora Societetshuset ligger Kungsbyggnaden. Detta hus var på 1750-talet en gård som tillhörde rumormästaren Nils Bengtsson. Till denna kringbyggda gård hörde också ett vinkelbyggt vagnshus alldeles intill vägen. I början av 1760-talet förvärvades gården av kammarherre baron Carl Gustaf Löwenhjelm, som på vagnshusets plats lät uppföra en byggnad som stod färdig år 1763. Någon gång under 1770-talet sålde Carl Gustaf Löwenhjelm byggnaden till Sveriges kung, Gustav III, för 1 000 riksdaler. Ända sedan dess har huset kallats Kungsbyggnaden. Genom ett kungligt donationsbrev den 31 mars 1813 övergick byggnaden i brunnens ägo. I en husbeskrivning daterad år 1827 beskrivs Kungsbyggnaden som ett timrat och rödmålat envåningshus under torvtäckt valmtak. Huset inrymde en förstuga samt åtta rum, varav sju med papperstapeter och vitlimmade tak. I slutet av 1860-talet byggdes en andra våning på och lite senare tillkom även de stora verandorna på den södra gaveln. Idag består huset av fyra sviter samt ett antal hotellrum på övervåningen. Fortsätt nu till Kurortsmuseet. Ta vänster uppför den lilla backen vid Finnhyttans östra gavel.