Kurortsmuseet Vid hälsokällorna samlades förr samhällets fattigaste tillsammans med kungligheter och societet för att kurera sin hälsa. Man badade, drack brunn och fick gyttjemassage. Brunnarna i Sverige var små samhällen i miniatyr med strikt klassindelning och egna ordningsstadgar. Till brunnarna reste också dåtidens turister. Här kunde man bo flott på hotellen, äta gott och ”frottera sig” i societetssalongerna. Hit förde man också sina ogifta barn i hopp om att få dem bortgifta. Därför kallades kurorterna lite skämtsamt för ”kärlekens kasinon”. Den svenska brunnshistorien bjuder på en fantastisk blandning av medicin- och kulturhistoria. Här finns en helhetssyn på människan som vi kan lära av idag. 1700-talets brunnsläkare uppmanade till exempel sina patienter att lämna sina vardagsbekymmer hemma när de reste till kurorten. Ett gott humör var nämligen av största betydelse för kurens verkan. I de fyra pietetsfullt renoverade och inredda 1700-talshusen möter du här på Loka Brunn en spännande historia som du troligen aldrig hört talas om förut. Museet inryms i husen Prästgården, Alkvettern, Rockesholm och Kungsköket. I vårt kurortsmuseum kan du ta del av en fotoutställning med fotografen Amanda Lundbäcks bilder. Du kan beskåda de kungliga privilegiebrev som utfärdades till brunnen av kung Adolf Fredrik år 1759. Du kan se hur de olika klasserna bodde vid sina besök på kurorten. Du kan också besöka en läkarmottagning och ett apotek. I Prästgården finns badkar från 1700-talet samt medicinsk apparatur och träningsredskap. Rockesholm Detta hus byggdes på 1600-talet och stommen är av timmer. Huset flyttades till Loka Brunn i början av 1700-talet. Det uppfördes av någon av ägarna till Rockesholms bruksegendom i Grythytte socken och donerades år 1822 till brunnen av brukspatron A. H. Groen. Huset har under flera årtionden tjänat som läkarmottagning för första klassens gäster. Alkvettern På den tomt som år 1726 såldes av Lars Olsson och Kättil Andersson i Långtjärnshöjden till gästgivaren i Grythyttehed, nuvarande Grythyttan, Lars Larsson Björn, byggdes ett par hus som handelsman Wolkman senare sålde till assessor Johan Gustaf Linroth. Efter en av Linroths egendomar, Alkvettern i Bjurtjärns socken, fick byggnaderna namnen Stora och Lilla Alkvettern. Stora Alkvettern, där den kungliga familjen, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, residerade åren 1761 och 1762, låg omedelbart norr om gårdsplanen framför nuvarande Parkvillan. Bakom byggnaden låg den så kallade Kungsträdgården, som röjdes upp och odlades av kungaparet. På 1700-talet ansågs det fint inom societeten att ägna sig åt trädgårdsskötsel. Det sägs att Gustav III som barn kallade sig själv Le Jardinier de Loka, Lokas trädgårdsmästare. Idag heter området runt Kungsträdgården och Kryddträdgården Krabbelundsparken. Prästgården Det har inte med säkerhet kunnat fastställas om Prästgården under 1700-talets senare hälft var samma byggnad som benämndes Östra Badhuset på Loka Brunn, men troligtvis är det så. Prästgården fick sitt namn omkring år 1775 då lagmannen Samuel Kniberg sålde huset på lotteri med 25 lotter à 1 riksdaler styck. Vinsten utföll på lott nummer 13 som köptes av kyrkoherden i Leksand, doktor Gustaf Enebom, som på stående fot skänkte huset till brunnen med villkoret att det ena rummet skulle disponeras av tjänstgörande brunnspredikant. År 1794 bodde en brunnspredikant vid namn Jonas Alsterlund där. Han tycks ha glömt bort de egentliga ägarförhållandena eftersom han år 1816 skänkte huset till brunnen som bostad åt brunnsgästerna. I ett styrelsebeslut från år 1906 kan man läsa att ”fröken Låftman begär att få använda Prästgårdens ena rum till massage och det andra som bostad”, vilket tyder på att huset använts för andra ändamål än som bostad åt gäster. Prästgården ingår idag i Kurortsmuseet. Kungsköket Kungsköket är den vita putsade stenbyggnad som ligger väster om Prästgården. Inför kung Adolf Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas besök på Loka Brunn år 1761 tillkallades en bygg- och murarmästare från Örebro för att uppföra ett ugnskomplex inrymt i en provisorisk köksbyggnad. De kungliga gästerna med svit fick inta sina måltider i ett stort tält som rests på brunnsgårdens södra del. Byggnaden fick år 1763 disponeras av traktören Anders Fischer, som året därpå ålades att reparera densamma. År 1813 skänktes Kungsköket till brunnen av Karl XIII. På en karta daterad år 1840 kan man se att huset även kallades Wärdshuset och då tycks ha fungerat som matsal för de brunnsgäster som inte åt i Matsalongen, nuvarande Lokasalen. Köket användes även under mitten av 1920-talet för tillagning av brunnsgästernas mat. Parkvillan Det stora vackra hus som ligger söderut mot Södra Loken, intill museet, heter Parkvillan. Huset byggdes år 1896 av brunnen för kurortsgästernas boende. Byggnaden blev snabbt societetens favorit och idag finns här hotellrum som benämns Societetsklass. Fortsätt nu nedför den lilla trappan på Alkvetterns norra gavel. Vid den långa vita byggnaden väster om Kungsköket hittar du nästa berättelse.