Finnhyttan De första byggnaderna på Loka Brunn uppfördes av traktens förmögna brukspatroner och bergsmän. Det var bostadshus, vagnsskjul, stallar och avträden. Den sanka marken runt mossen styrde bebyggelsen till de torra höjdlägena. Bebyggelsen på Loka Brunn har förändrats genom åren. 1700-1850 Under denna tid såg Loka Brunn ut som en anspråkslös bondby med låga, torvtäckta timmerbyggnader, vilka med tiden panelades, rödmålades och försågs med skiffertak. 1850 – tidigt 1900-tal Industrialismen förändrade samhället och järnvägen som drogs förbi Loka gjorde brunnen lättare att nå för besökare. Byggnader i flera våningar med ljust oljemålade fasader och snickarglädje ersatte många av de gamla timmerhusen. Stora putsade jugendbyggnader uppfördes nu vid Loka. 1970- Sedan 1970-talet har Loka genomgått stora förändringar. Numera är brunnen öppen året om, vilket ställer nya krav på husens komfort och standard och har medfört stora ombyggnationer av de gamla husen. Byggnadsingenjör Börje Weidensjö, som senare också blev vd för Loka Brunn, har haft mycket stor betydelse för moderniseringen av anläggningen. Finnhyttan På den plats där Loka Brunns första kyrka en gång låg uppfördes av en privatperson på 1830-talet en rödmålad, spåntäckt timmerbyggnad som fick namnet Finnhyttan. Huset såldes till brunnen år 1880 för 2 500 kronor. Det rejäla huset revs år 1899 och rivningsmaterialet användes till uppförandet av Källebacken, det röda huset på kullen som du ser till vänster när du kommer in på brunnsområdet. Samma år som gamla Finnhyttan revs uppfördes den byggnad som står kvar än idag. Finnhyttan blev framför allt känt för sina balkonger, då den världsberömda operasångerskan och sopranen Christina Nilsson, gift Casa Miranda, trivdes förträffligt på Loka Brunn. Åren 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1912 och 1913 var grevinnan inskriven vid den kungliga hälsobrunnen Loka. Här fick hon sköta sin hälsa i lugn och ro, och genom sitt vänliga väsen och sin vackra sång lade hon både tjänstemän, badgäster och traktens folk för sina fötter. Hon brukade sjunga från de balkonger som vetter mot Stora Societetshuset. Den 24 juli, på Kristinadagen, bjöd Christina Nilsson de övriga kurortsgästerna på vacker sång från balkongen. Hon bokade alltid rum 7, 8 och 9 på Finnhyttans östra gavel. Christina bodde i ett av rummen och de resterande användes som garderob. Det var nämligen mycket viktigt att se proper och elegant ut när man gästade kurorten Loka Brunn. Mitt emot Finnhyttan ligger två röda små hus. Det större av de båda heter Bergstrahlska huset och det mindre Augusts stuga. Bergstrahlska huset Ursprungsnamnet var Brunnsmästargården. Det här husets historia är något oklar, men huset har troligen fått sitt namn efter den då kände läkaren Johan Bergius Bergstrål, som även ägde Bergstrahlska huset, före detta Ryniska palatset vid Munkbron i Stockholm, år 1822. Johan Bergius Bergstrål vistades på Loka Brunn under 1760-talet, där han sannolikt bodde i ett egenuppfört hus. Bergius Bergstrål ska även ha analyserat Loka Brunns vatten. Namnet på huset tros ha gått i arv till det nuvarande hus som byggdes år 1822. Idag finns det sex hotellrum i huset. Augusts stuga Stugan byggdes år 1811 som bostad åt åldfrun, som var dåtidens föreståndarinna för hushållet. Huset har även ingått i Brunnsmästarbosättningen. Idag består Augusts stuga av sovrum, salong och en kammare avsedd för hotellboende. Gå nu vidare till Brunnskyrkan, som ligger mitt i byn, så hittar du nästa kapitel i den historiska rundvandringen.